Att hämta lillan på dagis har varit relativt smärtfritt ända fram till nu. Varje dag när jag kliver innanför dörren möts jag av en glad liten tjej som ropar:
MAMMA!!!! och kommer och kastar sig runt halsen på en - inget bemötande man klagar på precis. Det som följer efteråt kunde jag däremot klara mig utan. Efter att ha fått en go kram börjar jakten.
"Du kan inte ta mig mamma!", "Försök att ta mig mamma!" Inte precis det man känner för att göra när man är trött och hungrig och bara vill åka HEM! Försöker att förklara, locka och pocka men vanligtvis helt utan resultat - det bara springs runt och ska jagas. Alla som känner mig vet att jag inte har jordens bästa tålamod men sen vi fick barn har det blivit bättre men till slut lessnar jag ur. Trots att det kokar inombords måste man ju hålla god min och behålla lugnet. Man vill ju inte visa sig svag och dum inför dagispersonalen (otroligt korkat jag vet). I dag har jag fått lillan att lova att hon inte ska bråka och krångla i morgon när jag hämtar henne. Vi får väl se om det löftet infrias i morgon........
I eftermiddags gjorde jag något som jag gruvat mig för en längre tid och det är konstigt nog likadant varje år när snön försvinner och löpsäsongen drar igång. Jag körde löpintervaller! Är det något jag inte gillar när det gäller träning så är det intervaller, dom står verkligen inte högt upp på listan. Men, men om man inte vill stå och stampa på samma ställe utan förbättring under träningsåret så är det bara att bita i det sura och köra på. Sagt och gjort, for till Bergebo och sprang så leran och snön sprutade och måste erkänna att det var en ganska skön känsla när man tagit ut sig så magen värkte och svetten lackade. Kanske det kan bli ganska kul att träna intervaller i år i alla fall, eller kanske inte....
På återhörande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för du lämnar några ord hos mig!