Jag gjorde det!!!!!

I dag har jag gjort något jag inte trodde att jag skulle göra - jag har åkt den avslutande sträckan på Stafettvasan!!!!!!!!!!! Och vad är det med det kan man ju tänka, men för mig är det ganska stort. Jag har klivit över rejäla barriärer i dag.

Det var ju inte första gången jag tävlade direkt men jag tror det var första gången jag åkte en tävling och tyckte att det var roligt. Tävla har för mig tidigare varit förknippat med en prestationsångest utan dess like. Det har varit många faktorer som bidragit till denna ångest. Sömnlösa nätter har varit mer regel än undantag inför varje tävling. Det var nog den anledningen som gjorde att jag slutade tävla - varför hålla på med något som bara ger en ångest?? Men i dag var det verkligen superkul, nästan så att jag åkte med ett leende på läpparna (eller kanske inte).

Egentligen skulle inte jag kört den avslutande sträckan utan sambon men när han inte ville så hoppade jag in. Hade tänkt ta det som ett träningspass (yeah right) men när man väl stod där med nummerlappen på växte hornen ut och det var bara att gasa på för allt vad tygen höll. Och visst var det jobbigt men det var ganska inspirerande att se att man tog in lag för lag, känna att man orkade mata på och se kilometerskyltarna räknas ner till målet i Mora.

Ett stort tack till sambon för att du ångrade dig och lät mig åka i stället och för att du vallade mina skidor så fantastiskt bra!

Nu ska jag bara ta det lugnt och njuta med min underbara familj och känna mig nöjd med det jag uträttade i spåret i dag!

Så här glad känner jag mig just nu!!!!!