Livet är gött!

I takt med att sommardagarna går så kommer ju onekligen hösten allt närmare. Inte för att det gör mig något - jag gillar ju hösten som ni kanske vet ;). Har redan börjat se gula löv på marken i skogen liksom lingonen som börjar lysa allt rödare i markerna. Även morgnarna börjar bli så där härligt friska som dom bara kan på hösten. Nej, jag ser allt fram emot vackra färger och frisk och klar luft!

Här hemma går dagarna utan några större ansträngningar Vi har medvetet valt att ta en ganska soft semester och det passar mig ypperligt. Dagarna består mest av att träna, sola, bada, läsa böcker och bara ha det gött! Det är rätt skönt måste jag erkänna, att bara ta dagen som den kommer och göra det som man känner för. Nu börjar första veckan av etapp 2 av min ledighet lida mot sitt slut och jag kan konstatera att det är värt varenda krona man missar att vara långledig! Har även haft grym tur med vädret då jag lyckades jobba den vecka det var dåligt väder :).

En sak som dock är ett stort bekymmer för mig är dessa förbaskade odjur som kommer fram när det är varmt. Har ju tidigare berättat om dessa sattyg som förstört många löprundor för mig i sommar och i går var det dags igen, dock i ett annat element....

Jag, sambon och Emma var nere vid vår badplats vid älven i går och skulle ta ett välbehövligt, svalkande dopp. Emma hade hoppat i och jag likaså, allt var frid och fröjd. Hann med att ta några simtag så hörde jag att en fiskare inte långt från oss sa: Kolla, det är en orm i vattnet. PANIK!!!! Jag frågade: Skojar du eller menar du allvar??!! Nej, det är på riktigt, den är här, var svaret jag fick. PANIK, PANIK, PANIIIIIIIIIK!!!!!!!!

Sambon fick upp Emma och jag har nog aldrig varit så snabb när det gäller simning och att ta mig upp ur vattnet. Kände att obehagskänslorna slog klorna i mig när jag stod på bryggan och visste att eländet var under mig. Sen mitt dumma nöt, kunde jag naturligtvis inte låta bli att titta när den simmade bort. Varför skulle jag vara så j-kla dum?? Så nu har jag bilden på näthinnan och den försvinner inte hur jag än försöker och sen kan jag ledsamt konstatera att det nog med största sannolikhet är färdigbadat utomhus för mig i år, i alla fall i älven :(. Varför ska dessa djävulens påfund vara precis överallt? Det är frågan jag ställer mig i dag.

Nu ska jag gona ner mig i en av alla de böcker jag slukat i sommar (måste ju ha något att göra i väntan på 6:e och avslutande delen av Vampire Academy som förhoppningsvis kommer i brevlådan i början av veckan). Det är en bok om halvgudar som jag läser nu, den första i en trilogi: Starcrossed - Helena av Josephine Angelini. Mycket bra bok om man gillar att läsa om övernaturliga väsen vilket jag älskar!

På återhörande!