Första snön & något av ett trauma.

Ja men då kom dom då äntligen dom där första efterlängtade flingorna. Inte ens en centimeter på marken men ändå så mycket ljusare ute :). Nu hoppas vi på att kung Bore vill göra sitt intåg och ge oss mer av kyla och den vita varan.

Torsdagen har inte bara innehållit glädje över snön tyvärr. Nej, i går så märkte jag att hårbollen inte var sig själv (efter att han blivit livrädd och hoppat ner med väldig fart från taket i sin bur, maxhöjd ca 30 cm) och mest satt stilla och åt/sov och höll sig för sig själv. Trodde mest att han var sur på mig då jag lyft lite på honom under dagen (vilket han INTE gillar och brukar bli ganska sur efter). Men i morse när jag kom ut och fick se honom hoppa i hagen då förstod jag att allt inte stod rätt till.

När han hoppade så stödde han inte på den ena tassen utan hoppade mest på tre ben. Herregud så rädd jag blev. Trodde att han hade brutit benet och jag vet ju tyvärr utfallet av vad som kan hända om en kanin bryter benet..... Lyckades i alla fall få tag i en tid hos veterinären i morse så dit fick vi göra ett första besök.

Stackars lille Tuff. För det första vara han rädd när han åkte bil och det blev inte bättre av att vi kom till någon som skulle lyfta och undersöka honom. Han skötte sig dock exemplariskt (kan ha berott på chocken) och det verkar inte som något är brutet. Tack gode gud säger jag bara! Så nu ska vi hålla koll på honom så han inte blir sämre och så ska han få antibiotika och smärtstillande i några dagar. Sen håller vi tummarna för att vi ska få tillbaka vår glada, lilla gosekanin igen.

Nu ska jag försöka släppa dagens trauma och coola ner lite. Helt otroligt vad man märker hur mycket man tycker om den lilla kaninen och vill att allt ska vara bra med honom.

Ha en fortsatt bra torsdag!