Tisdag i fjällen.

Vi forsätter våra "lata" dagar här i fjällen. Eller lata är väl att ta i, det åks både utför och på längden för fulla muggar. Dock inget utför för min del, känner att det räcker  mycket väl med backarna i längdspåret :).

Började dagen med skidorna under fötterna - helt klart det bästa sättet att starta dagen på enligt mig. Ut tidigt = ensam i spåret. Tystnad - jag älskar det! Och när man sen får se solen kämpa sig upp och färga himlen först rosa för att sen explodera så det såg ut som det brann ovan trädtopparna - ja då känner man sig bara lycklig.

Tystnaden och solen på väg upp över trädtopparna.

Efter den inledningen på skidpasset började det toksnöa och det var näst intill omöjligt att se något i utförsbackarna (hade typiskt nog struntat i att packa ner skidbrillorna). Skulle korsa en slalombacke och sikten var så illa att jag började åka upp i backen innan jag såg vart jag skulle åka :). Men trots ymnigt snöfall så blev det en fantastisk start på dagen.

I kväll blev det att spänna på sig skidorna ingen då junior ville ut och åka. Vi drog upp till stadion och körde så länge hon ville. Så klart skulle det tävlas och det blev väl inte helt populärt när mamman körde på och vann.

Nu ska här slappas i soffan och se ett gammalt avsnitt av Vänner.

Ha det bra!
Kram Carina.