Tystnad.

I går när jag hade förmånen att kunna avnjuta en härligt lång powerwalk när lillan sov i vagnen så hann jag med att filosofera lite. Vilken otrolig lyx att få vara helt ensam med sina tankar, utan en massa oväsen och surr runt om en. Ville inte ens ha musik i öronen vilket jag vanligtvis brukar ha på mina rundor - tycker att det underlättar att gå fort när man har lite musik som peppar en. Men inte i går som sagt, då ville jag bara vara själv med mina tankar.

Tror inte att alla reflekterar över hur mycket ljud vi har runt om oss i vår vardag. Det är ju ständigt något som pågår i vår närhet och även om vi inte direkt lyssnar på det så finns det alltid där - som ett svagt surr i bakgrunden. Tror inte att jag själv direkt tänkt på hur mycket ljud/oväsen/olåt jag har i min värld dagligen men det är främst när jag kommer ut i skogen på mina träningsturer som det blir påtagligt. Vet att jag nämnt det förut men ibland brukar jag stanna upp, stå stilla och bara lyssna på ........ ingenting! och det är så underbart. Det är där ute i skogen som jag finner den stillhet och tystnad som jag har kommit att uppskatta mer och mer. Detta är kanske något som man skulle försöka ta mer vara på i vardagen, ett underskattat sätt att varva ner på och ett utmärkt sätt att finna sin inre ro. Härmed vill jag slå ett slag för något som jag tror varje människa i viss mån behöver men kanske inte alltid tänker på och som inte alls behöver vara tråkig och trist - tystnaden.

Tack & hej för mig!