Nu har det hänt igen.

Jag har haft en sån där stund. En stund som var så där obeskrivligt vacker så man inte kan beskriva med ord.

Det var i morse som jag (efter liite övertalning) följde med två kompisar ut på ett löppass. Var så himla trött i benen och ville egentligen inte men jag följde med ändå. Det ångrar jag INTE kan meddelas.

Det jämtländska landskapet var fantastiskt. Solen var på väg upp och letade sig fram i dimman över Storsjön. Rimfrosten hade slagit sitt grepp om träden under natten och gnistrade av morgonens första strålar. Månen var på väg ner efter att ha lyst upp natten. Landskapet var kallt, fruset och så oerhört vackert. Intryck som tillsammans blev till ett vackert minne.

Hade ingen kamera med mig under löpturen i morse men precis när vi skulle fara hemöver så kom den fram. Landskapet var än en gång vackert men på ett annat sätt. Det blev några bilder som fotades ;).

Nu är vi som sagt hemma igen efter några härliga dagar i Östersund. Vi har haft det oförskämt bra under dessa dagar, så ett stort tack till alla vänner för att ni är dom ni är. Ett särskilt tack till David och Helena som drog ihop allt - det är alltid lika roligt att hälsa på och umgås med er!

Nu återstår några få dagar på julledigheten och dessa dagar ska jag njuta! Njuta av att vara ledig, njuta av att träna, njuta av att vara med familjen, njuta av livet!

Önskar alla en trevlig onsdagkväll!