Ska fixa lite mellis innan Emma hämtas men sen kör vi. Hela vägen till ack Värmeland du sköna. Och det känns så bra. En hemlängtan som ha eskalerat i något alldeles extra ska stillas. Jag känner mig bara glad. Och i dag känns det särskilt bra att vara på väg.
Nu ska jag göra ett sista försök att se första avsnittet av Mr Selfridge som jag ännu inte lyckats med. Får se hur det går den här gången. Nästa gång ni hör av mig befinner jag mig i det vackraste landskapet som finns. Mitt landskap där sola skiner, där det är dans bort i vägen, där Ferlin sitter på parkbänken och där hockey-vargarna är ständigt hungriga.
Ha en fin onsdag!
Kram Carina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för du lämnar några ord hos mig!