Rastlösheten slog till.

Ledig torsdag och oj så skönt och välbehövligt. Nu har jag ju i och för sig inte varit på jobbet på hela veckan men ni förstår nog ändå vad jag menar. En ledig dag som man är berättigad att vara ledig och inte skulle ha jobbat känns betydligt bättre än när man är hemma och är sjuk.

Den här dagen har minst sagt känts som en lördag och även om jag varit riktigt trött har det varit bra. Efter en minst sagt slapp förmiddag kom vi iväg till några affärer och det var skönt att vistas ute bland folk igen. Men jag blev trött. Väldigt trött. Så när vi kom hem blev det en lång stund i fåtöljen för min del. Men efter lite godis kände jag det där som brukar komma när jag är på bättringsvägen.

Jajjamän, rastlösheten slog till och det var nästan så jag jublade. Och eftersom jag inte ska träna ännu blev det en promenad med svärmor i stället. Och tänk, ingen hög puls, inget flås what so ever!!!! Det var bara skönt att röra på sig igen. Så nu hoppas jag att det fortsätter i samma takt några dagar till och så kanske jag kan träna redan till helgen.

Dags att hoppa i duschen och sen middag på det.

Vi hörs!