Utan dina andetag.

Utan dina andetag

(text & Musik: J Berg)

Jag vet att du sover

känner värmen från din hud

bara lukten gör mej svag

men jag vågar inte väcka dej nu

Jag skulle ge dej

allting du pekar på

men bara när du inte hör

vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå

utan din luft i mina lungor

jag kan inte ens stå

när du inte ser på

och genomskinlig grå

blir jag

utan dina andetag

Min klocka har stannat

under dina ögonlock

fladdrar drömmarna förbi

inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud

mitt hjärta i din hand

har jag tappat bort mitt språk

det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå

utan din luft i mina lungor

jag kan inte ens stå

när du inte ser på

och färglös som en tår

blir jag

utan dina andetag

Jag kan inte ens gå

utan din luft i mina lungor

jag kan inte ens stå

om du inte ser på

och genomskinlig grå

vad vore jag

utan dina andetag

Vad vore jag

utan dina andetag

Texten är hämtad här.

Raderna ovan kommer från den bästa (enligt min mening) låt som har skrivits och som kanske någonsin kommer att skrivas. Jag har alltid lyssnat på musik och det är många låtar som följt mig genom mitt liv men ingen har påverkat mig och betytt så mycket som den här. 

Jag minns första gången jag hörde den och hur den gick rakt in i mitt hjärta redan den där första gången. Det var för ett antal år sedan då jag sommarjobbade i Karlstad med att rensa rabatter och klippa gräs. Varje dag gick jag och lyssnade på radion för att få tiden att gå, så även denna dag. Jag minns att jag satt vid en rabatt utanför Arkitektkopia och lyssnade på P3 och väntade på att dagen skulle ta slut så jag kunde åka hem. Solen värmde, himlen var blå, fåglarna kvittrade och det var vindstilla. Det var då jag hörde de första ackorden och Jocke Berg började sjunga: Jag vet att du sover....

Tiden stod stilla, jag frös till is, blev paralyserad och kunde inte röra mig. Det kändes som jag träffats av ett knytnävsslag i magen, jag kippade efter andan och mina ögon tårades. Jag skulle ge dig allting du pekar på.... Varje ord, varje fras träffade rakt in i hjärtat. Tiden stod stilla. Vad vore jag utan dina andetag. I den stunden insåg jag att jag hörde den utlimata kärleksförklaringen och jag hörde ord som beskrev hur det var att älska någon med hela sitt väsen. När tonerna klingade ut och sången tystnade tog det ett litet tag innan jag blev mig själv igen. 

Det var där vid en rabatt i Karlstad som jag upptäckte Kent och deras fantastiska musik för första gången. Det var där orden gick rakt in i mitt hjärta.

Önskar alla en riktigt fin torsdag!