Lika trist varje gång han åker.

Lördag och jag har äntligen kunnat sätta mig ner en stund. Fullt upp har det minst sagt varit denna dag. M åkte iväg till staterna tidigt i morse och det blir jag och Emma som ska hålla ställningarna här hemma. Jag vet att det kommer gå bra men det är ändå lika trist varje gång han åker - det är ju en person för lite här hemma.

I och med att han åkte riktigt tidigt så hann jag inte ut och träna innan han for. Knackade dock på hos grannen och frågade om Emma fick vara där en stund så jag kunde ut och stilla abstinensen (efter skidor så klart). Det var inga problem och det var bara att byta om och åka iväg. Tack gode gud för snälla grannar säger jag bara. Det är ju så himla värdefullt att få den där tiden för sig själv för att orka med allt. I alla fall är det så för mig.

Fick mig en jobbig skidtur då spåren för skate tyvärr inte var de bästa och föret sög i plusgraderna. Men naturen, oj så fin. Efter gårdagens snöfall var det åter snötyngda träd och det är bland det finaste jag vet.

Suddig bild från mobilen - glömde helt att ta med lill-kamernan.

Nu inväntar vi besök av kompisar och sen i kväll är vi bortbjudna på middag och Mello-tittande. Känns som vi har en bra eftermiddag och kväll framför oss :).

Ha en fin lördag!
Kram Carina.