Så var man då tillbaka i landskapet som är det bästa. Där en prater brett och där möe är rektigt gött. Landskapet där sola finns i Karlstad och där det enligt Ferlin var dans bort i vägen. Landskapet som fött många stora: Selma L, Fröding, Monica Z, redan nämnde Ferlin och många, många fler. Här är skogarna djupa, vyerna över Fryken makalösa och skrönorna oändliga. Värmland - platsen som alltid kommer vara nummer ett i mitt hjärta!
Ja, resan jag och Emma har tagit har gått hem till mor och far i barndomshemmet. Så himla gött att få några dagar här hemma. Dagar som bara får komma och gå utan några särskilt planerat. Det enda planerade avverkade vi i dag då vi var till frissan båda två och fixade till håret. Så nu är undertecknad blond igen och jag tror jag gillar det.
Solen har visat sig och självklart var vi tvungna att ta en promenad i det fina vädret. Många vårtecken såg vi och vi räknade till nio olika sorters djur som vi såg - dock inga ..... - är väldigt nöjd att jag inte råkat någon sådan ännu.
Något jag däremot råkade ut för under eftermiddagens löppass var att jag höll på att förkorta en groda/paddas premiärhopp (eller vad man ska kalla det) för säsongen. Det var ytterst nära att den stackaren hamnade under min ena sko. Men som tur var upptäckte jag den i sista stund och den kunde fortsätta sin långsamma väg över skogsvägen. Sen vet jag inte om jag såg en räv eller rent av en varg under samma löptur. Tyckte den var lite för stor för att vara en räv så det kanske var självaste landskapsdjuret jag såg i vilt tillstånd för första gången......
Nu väntar dagens avsnitt av Hem till gården - vet inte riktigt vad som hände i dag men jag glömde helt bort det. Tror jag har lämnat huvudet kvar i Dalarna :).
Ha en fin kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för du lämnar några ord hos mig!