Bästa medicinen.

När det känns så där jobbigt. Eller när det bara går trögt. När tankarna inte vill vara positiva hur mycket man än försöker. När man har fastnat i en nedåtgående spiral. Då finns det inget bättre än att ge sig ut och träna!

Att få arbeta med kroppen - bli fysiskt trött. Få vara ensam med tankarna - släppa taget om allt det negativa. Rensa huvudet och få känna de där endorfinerna. Ja, träning är onekligen den bästa medicinen - i alla fall om ni frågar mig :).

Precis som jag beskrev ovan kände jag mig i dag. Ville inte göra något utan helst bara dra en filt över huvudet och gömma mig. I dessa fall är det tur att man tvingar sig att göra saker -  i mitt fall träna. Gav mig ut på premiärturen på rullisarna och herregud så mycket bättre jag mådde när jag kom hem! Och så många frågor som fick åtminstone början till ett svar. Och även en och annan fotoidé ploppade upp - så nu börjar den inspirationen så sakteliga komma tillbaka också. Ja, träningen är nog min bästa medicin.

Ibland räcker det med att unna sig en paus i vardagen för att finna svaren på sina frågor.

Nu hög tid att hämta hem den lilla. Får se om jag kan lyckas lura med henne till köpcentret - har några ärenden jag skulle behöva klara av!

Ha en fortsatt bra dag!
kram Carina.