Som jag har saknat det!

När det känns allmänt segt. Allmänt trött och humöret inte är det bästa. Då är det bra att man tar sig i kragen och ger sig ut. Gärna med kameran som sällskap.

Att bara gå och gå över åkrar och till slut komma fram till en skogsdunge. En dunge där mossan ligger grön. Där solen strilar genom träden. Där det andas mystik och okända väsen. Att då få känna solens strålar värma i ansiktet samtidigt som fåglarna drillar och sjunger som galna. Det är då den infinner sig. Den där känslan av att välkomna en gammal vän som åter kommit tillbaka. Känslan av att känna sig trygg och lycklig just där och då.

Det är då man inser vad man har saknat att ströva runt i skogen. Skogen som på något sätt gör att jag känner mig hel. Som ger mig energi, tid att fundera och samla mina tankar. Som jag har saknat det, jag visste bara inte om det.

Dags att försöka ladda för några timmars jobb i morgon innan det är dags för påskfirande. Har grymt svårt att motivera mig att jobba just nu men några timmar borde väl gå an :).

Trevlig kväll!
Kram Carina.