Guld värda.

Det är verkligen helt ofattbart att det kan vara så mycket som ska fixas och ordnas med hela tiden. Tycker inte att det blir mindre även om jag försöker "jobba undan" en massa. Är det inte mat som ska lagas så är det någon tid att passa. Är det inte tvätt som det ska fixas med så är det ärenden som måste uträttas. Och jag tycker inte jag hinner något. Jag vet ju att det ser ut så här för dom flesta men jag kan inte låta bli att bli lite trött på det. Ska det verkligen vara så här? är frågan som jag ställer.

Ibland önskar jag att vi bodde någonstans långt ute i skogen. Totalt oberoende av jobb och samhället i stort. Att vi bara levde våra liv i lugn och ro och harmoni. Nu skulle man säkert bli less på det också om man hade det så hela tiden, men ni förstår kanske vad det är jag vill säga. Det är inte det att jag inte vill jobba eller stå utanför samhället. Men ibland blir det bara för mycket. Bägaren rinner över. När det inte finns en enda lugn stund över utan man är hela tiden på väg från den ena saken till den andra. Jag vet inte hur det är med er andra men jag pallar inte att ha det så här i längden. Jag behöver lugn och ro för att orka och jag skäms inte för att säga det.

Men nog om detta. När jag då har en stund över, ja då tränar jag gärna eller planerar och håller på med mina bilder. Brukar även försöka sticka men just nu är jag för uppe i varv för att ha nog med ro att sitta med en stickning. Men i dag fick jag en liten stund över och då satte jag mig med mina bilder.  Tänk att få dessa guldstunder att få vara kreativ - dom är verkligen guld värda!

En av de bilder jag satt med i söndags.

Nu är det dags att göra dagens sista ryck och skjutsa till keramiken. Sen tänker jag inte göra något mer vettigt i dag. 

Ha det gött!