Lördagsutflykt.

I går fick vi en förfrågan av vänner om vi inte skulle ta och göra en utflykt på lördag (i dag). Självklart ville vi det och vi bestämde oss för att ses vid lunchtid och äta medhavd lunch i det fria.

Så i dag for vi mot Staberg för att gå upp på Stabergs klack. Och oj vilken skog och vilka stigar! Och vilka "berg" för barnen att klättra upp på. Och att sen få sitta med en vidunderlig utsikt över Runn och äta sin lunch - korv med bröd och en kanelbulle till efterrätt - med fina vänner - ja då känner man sig tacksam och tillfreds med livet.

Det behövs ju inte mer än att göra små utflykter tillsammans. Det är ju sådana stunder som jag själv kommer mest ihåg från när jag var liten - när familjen gjorde saker tillsammans. Och särskilt viktigt tror jag det är att göra sådana här saker i dag - med tanke på det samhälle vi lever i och barnen växer upp i. Jag tycker det är viktigt att vara ute i naturen och lära sig uppskatta det enkla. Det behöver inte vara en massa häftiga prylar hela tiden. Man behöver inte vara uppkopplad mot nätet hela tiden. Lär man sig att känna harmoni och uppskatta och se möjligheterna i det som naturen har att ge, så kommer man få en bra start i livet. Det är i alla fall min filosofi. Så tack bästa familjen Bingman för att ni tog oss med på en alldeles förträfflig lördagsutflykt.

I övrigt har det inte blivit så mycket mera. Ett tidigt pass på rullisarna blev det i morse och när vi kom hem från skogen var det städning av kaninbur och krattande av gräsmatta som stod på agendan. Många timmar ute alltså - det gillas :).

Nu är det hög tid att hoppa ur ulltröjan och långfillingarna (jo då, dom kom på i dag) och kanske, men bara kanske, göra något vettigt.

Ha en fortsatt bra lördag!