Måste lära mig att lyssna.

Ja då sitter man i favoritfåtöljen. Mysigt kan tänkas men just nu är det inte särskilt mysigt. Kroppen är så trött att det är ungefär vad jag mäktar med just nu. Ögonen vill sova mest hela tiden och huvudet vill inte riktigt acceptera det här tillståndet just nu. Jag har onekligen gjort det igen. Inte lyssnat utan bara kört på.

Energinivåerna är körda i botten och jag vill inte ta det lugnt men jag behöver det. Hur kan det ha blivit så kan man ju fråga sig? Jo, det har ju blivit så himla roligt att träna igen och det är just det jag har gjort. Kanske lite för mycket. Kanske alldeles för många och långa pass. Och när man då inte sover ordentligt - ja då är det nog lätt att räkna ut vad summan av den ekvationen blir.

Men nu har jag lyssnat på kroppen och vilat helt från träning i två dagar. Inte den minsta fysiska ansträngning. Även om huvudet har velat ut och träna så har det accepterat att helheten behöver ta det lugnt. Även om detta suger - speciellt när det varit så fina vinterdagar. Men nu hoppas jag att med en god natts sömn så kommer jag vara redo för ett lättare träningspass i morgon. Och det jag lärt mig av detta: jag måste lära mig att lyssna på kroppen och låta den vila när den behöver och inte bara köra på. Något som verkligen tål att tränas på.

Tänk vad bra att solen går upp även i morgon :).

Nu hoppas vi på en pigg kropp och många fina vinterdagar framöver!

Ha det fint!
Kram Carina.