header

header

16 augusti 2015

Då gjorde det ont i hjärtat.

Jag borde ha insett det. Borde förstått hur det skulle bli. Men när jag hörde hur Emma satt och viskade i grannkaninens päls: Jag önskar att du vore min. För att sedan brista ut i gråt över det faktum att hon inte fått ha något eget djur. Ja, då gjorde det ont i hjärtat på mamman.

Usch, förstår så väl hur hon känner. Att älska något som man inte kan få. Att älska djur så mycket och se att alla andra har egna. I know the feeling. Och jag vill inte att hon ska känna så på grund av mig. På grund av att jag inte tål pälsdjur. Nej, när det gjorde så där ont i hjärtat - då bestämde jag mig. Klart att Emma ska ha ett eget djur att älska och ta hand om. Och eftersom det inte är aktuellt att skaffa en hund just nu så blir det egen kanin! Så får det bli och nu letar vi på nätet och i morgon ska material till en bur inhandlas.

Och naturligtvis ska inte hela ansvaret att ta hand om ett djur läggas på henne. Även om det blir hennes kanin så kommer jag självklart att hjälpa till (& jag måste erkänna att jag också längtar efter att få en lurvig medlem i familjen).

En solig söndag har passerat. En söndag då det kördes löpintervaller, solades i solstolen, rensades i trädgården och gjorde ont i mammahjärtat. En söndag då vi bestämde oss för att skaffa en kanin.




Och en sväng ner till älven hann jag med i kväll :).

Ha det fint!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för du lämnar några ord hos mig!