header

header

31 oktober 2015

Att ta fel på tiden.

Att hålla på och flytta timmar på tiden hit och dit - det kan väldigt lätt skapa förvirring. I alla fall om man heter Carina och har noll koll. 

Vaknade i morse och slängde ett getöga på klockan, 05:35 - perfekt för att hinna med ett löppass innan frukost. Bytte om och gav mig ut. Månsken och mörker var vad som mötte mig - ingen soluppgång så långt ögat nådde. Funderade inte så mycket utan sprang på och tyckte det var rätt skönt med mörkret och avsaknaden av människor. 

När jag kom tillbaka och solen började gå upp så började jag få mina aningar. Och när sen M öppnade dörren till hotellrummet och muttrade att det var lite väl tidigt - ja då fattade att jag hade tagit fel på tiden med en timme. Ja ja, jag kom ju ut tidigt och fick mig en härlig löprunda. 


Nu blir det en dag vid poolen och kanske ett träningspass i eftermiddag. 


Ha det fint! 

Hej då oktober.

Helt ofattbart men nu har det gått ytterligare en månad av 2015 - året som gått med en rasande fart. Ofattbart som sagt men nu är det dags att säga hej då till oktober.

Kan glädjande nog konstatera, att när jag ser tillbaka på oktober, så blev det en riktig höstmånad. Massa sol och finväder som gjorde att turerna ut till skogen blev många - till min stora förtjusning. Kameran fick jobba på lite då fotolusten kom tillbaka med besked. Vi tog oss även i kragen och hittade på saker med vänner. Det är ju det man ska göra - inte tänka att man inte har tid eller att man gör det senare. Nej, man ska göra det här och nu så att det blir av och tiden att umgås med sina vänner - den finner man alltid.


Så nu säger vi hej då till oktober och tackar dig för att du blev precis som du ska vara. Hoppas nu även att november blir en bra månad. Och varför skulle den inte bli det :).

Ha det fint!
Kram Carina.

30 oktober 2015

Att ha farit söderut

Ja då ligger man med balkongdörren öppen och lyssnar på vågskvalpet. Bara ben och kortärmat. I slutet av oktober! Ja det kan man ju göra när man begett sig söderut. 

En resa till solen bokades när sommaren var som sämst och nu är vi här. Njuter av värmen som är lagom och av att sola och bada. 




Hoppas ni har det bra!

28 oktober 2015

Så typiskt.

Är det inte konstig att när man har som minst tid, är som mest stressad - ja då bestämmer sig diskmaskinen (som är fullproppad i disk) för att lägga av. Jajjamän - precis detta hände för mig idag och jag kan nog tro att antalet gråa hår ökade på mitt huvud.

Ingen större katastrof egentligen men det är ju bara så typiskt att man får lov att ställa sig och handdiska när tiden är knapp.

En fullspäckad morgon och en fortsatt fullspäckad dag. En massa saker som har fixats och en hel del som återstår men sen - ja då ska det bli lugna dagar är det tänkt. Lugna dagar som vi ska spendera med en farmor och en farbror. Tror det kommer bli bra.


Ha en fin höstdag!

Kram Carina.

27 oktober 2015

Att vara ledig resten av veckan.

Ja då har man jobbat sista dagen för den här veckan. Nu tar vi höstlov och fy farao vad skönt. Vet att jag absolut inte ska ha dåligt samvete för att Emma har fått vara på fritids två dagar på lovet men det kan inte hjälpas. Samvetet har gnagt när hennes vänner varit lediga men inte hon. Men nu är vi lediga och hoppas på att det blir en bra ledighet.

Speeden som jag inledde veckan med i går har fortsatt även i dag. Fattar det inte, men så fort man ska försöka beta av saker på sin lista så tillkommer det alltid en massa annat. Som när man t. ex.packar och upptäcker att junior här hemma växt ur sina skor. Inte så mycket annat än att dra till köpcentret och lite panikartat försöka hitta ett par nya. Lite så där har det sett ut för mig i dag. Och med tanke på att jag har en stresstålighet som är mindre än Kalle Ankas tålamod så kan ni nog gissa hur det varit i dag.

Att dansa runt barfota i skogen - det längtar jag efter en dag som denna.

Men nu pustar jag ut och hoppas att det mesta är ordnat. Ska bara försöka ordna till några garnhärvor här i kväll så jag kan börja på en ny stickning.

Ha en fin kväll!

26 oktober 2015

Fullspäckad måndag.

Ja då var vecka 43 igång och det med besked. En rivstart på morgonen och sen fortsatte resten av dagen i samma tempo. Och jag klagar inte - har fått massa saker gjorda och det känns skönt. Så förhoppningsvis blir det lugnt resten av veckan.

En sån här paus hade varit skönt att få i dag :).

Emma har höstlov men får lov att gå på fritids både i dag och i morgon då vi måste jobba. Nu hade vi turen att hennes bästa vän och hennes mamma var så oerhört snälla och kom och hämtade henne på fritids i dag så hon fick följa med dem hem och leka. Fatta vilken lycka att ha så fina människor i sin bekantskapskrets. Så det var en glad och nöjd tjej jag hämtade i dag.

Höstvädret visar sig ju fortfarande från sin bästa sida och då var jag ju tvungen att ge mig ut på racern. Fick till ett riktigt bra pass där benen orkade trampa på ganska bra och fötterna inte hann bli kalla. Har sagt det förr och jag säger det igen - älskar att träna på hösten!

Nu är det hög tid att ta tag i lite redigering från fotograferingarna förra veckan. Tänkte försöka få iväg bilderna från den ena i morgon så då gäller det att sätta fart och sen måste jag ju hänga med vår lilla ulltuss på altanen. Herrejösses vad jag tycker om den där lilla kaninen <3.

Hoppas ni fått en bra start på veckan!
Kram Carina.

25 oktober 2015

En synnerligen finfin helg!

Denna helg har kommit och gått med en rasande fart - dagens bonustimme till trots. En riktigt skön helg då vi haft besök av fina vänner och bara hängt. Och detta passade mig alldeles utmärkt. Så himla skönt att bara vara och strunta i allt som man egentligen borde göra. Ja, fram för fler sådana här helger tack :).

Träning har det ju blivit också så klart. Igår en sväng på rullisarna - där jag lyckades klara mig undan två rejäla vurp-chanser - och i dag en löptur med sällskap i fina skogen. Ja är vädret som det varit i helgen så måste man ju så klart ut och träna.

Mycket kanin-tid har det också blivit. Vi har ju vår lilla goding att ta hand om men även grannarnas fina pälsboll. Så det har som sagt blivit mycket fix med två små kaniner men det har absolut inte gjort något - jag tycker det bara är mysigt.

Sen blev det ju en spontanfotografering bland höstlöven i dag. Det går ju bara inte att låta kameran vila när man har haft en supergod liten 6-månaders kille här i helgen. Ja, inte bara kaningos utan även bebisgos har vi hunnit med. Och jösses så go han är. Inte bara jag blev såld utan även Emma. Och hon brukar inte vara överförtjust i mindre barn så det var ett gott betyg. Hon har varit supersnäll och hjälpsam och gosat varje minut hon kunde <3.


Nu blir det till att ta några lugna andetag innan det blir full gas igen i början av veckan.

Önskar en fin kväll till er!

23 oktober 2015

Hjärtat i halsgropen.

I dag blev jag skrämd så det hette duga vill jag lova. Och det var den lilla hårbollen som gjorde att hjärtat flög i halsgropen.

Vi har ju flyttat in honom på altanen nu inför vintern så han ska få det lite bättre. Och han har verkligen ändrat beteende efter flytten. Blivit mycket mer social, framåt och framför allt mera gosig. Men i kväll när jag var ute med honom så lade han sig plötsligt på ena sidan. Pang - rätt ner på sidan och låg så ett bra tag trots att jag pratade med honom och så småningom klappade honom (det har aldrig hänt tidigare).

Han bara låg där som en lång limpa och blundade. Och herregud så rädd jag blev. Jag trodde på fullaste allvar att nu är han sjuk. Nu dör han! Till slut var jag tvungen att peta rejält på honom och då - ja då masade han sig upp och började tvätta sig och blev som vanligt igen. Och i kväll har han varit precis som han brukar och det är full fart ute i rasthagen :).

Googlade om kaniners beteende och tydligen är dom avslappnade och trygga när dom lägger sig platta ner. Så kanske är det så att vår lilla Tuff börjar bli hemtam och trivs hos oss. Jag hoppas att det är så i alla fall. Vi tycker ju så mycket om honom så vi hoppas få honom hos oss länge till.

Förutom att få hjärtat i halsgropen så har det varit en bra fredag. Och vilket väder!! Började med en löptur i skogen och råkade på både en älg och tre rådjur. Sen blev det en rolig porträttfotografering där jag blev bjuden på en väldigt god lunch efteråt. En promenad i kväll med en pod som gjorde att jag gick och småskrattade för mig själv. Huset har städats och trädgården krattats och så har det umgåtts med kaniner så klart - både vår egen och grannarnas :). Och här i kväll framför Idol så har det redigerats bilder från i somras. En av dessa visar jag här nedan.



Önskar er en fin helg!

22 oktober 2015

Hon som lämnades kvar....

Jag vet inte hur det är med er men när det gäller bilder. Tänker eller tycker ni på något särskilt sätt? När det gäller mig så tänker/tycker jag på två sätt. Antingen tycker jag om/ogillar jag en bild utan att kunna säga varför - jag bara gillar/ogillar den. Men oftast är det inte så enkelt. Nej, jag är mer en människa som tycker om att kunna läsa ut en historia från en bild. Tycker om att känna att bilden berättar något så man får fundera lite.

Jag är ju en människa som funderar mycket och trivs som bäst när jag får återspegla mina historier i mina bilder. Men sen är det naturligtvis inte så att alla måste se exakt det jag vill berätta. Nej, jag tycker det ska vara upp till var och en - att det inte ska finnas någon bestämd tolkning utan att den är fri. Men naturligtvis är det ju så att jag tänkt en tanke eller två när jag såg bilden jag visar i dag.

Den här bilden berättar, för mig, en historia om hon som blev lämnad kvar. Hon som stannade, kanske inte helt frivilligt, och nu känner en bottenlös förtvivlan när hon inser att hon är kvar. Lämnad. Ensam. Övergiven. För alltid?

"Hon som lämnades kvar"

Modell: Emma
Fotograf: jag
Plats: Fredriksbergs pappersbruk

Hoppas min bild berättar något för er. Om ni vill får ni gärna berätta för mig :).

Önskar er en fin kväll!

21 oktober 2015

Guld värda.

Det är verkligen helt ofattbart att det kan vara så mycket som ska fixas och ordnas med hela tiden. Tycker inte att det blir mindre även om jag försöker "jobba undan" en massa. Är det inte mat som ska lagas så är det någon tid att passa. Är det inte tvätt som det ska fixas med så är det ärenden som måste uträttas. Och jag tycker inte jag hinner något. Jag vet ju att det ser ut så här för dom flesta men jag kan inte låta bli att bli lite trött på det. Ska det verkligen vara så här? är frågan som jag ställer.

Ibland önskar jag att vi bodde någonstans långt ute i skogen. Totalt oberoende av jobb och samhället i stort. Att vi bara levde våra liv i lugn och ro och harmoni. Nu skulle man säkert bli less på det också om man hade det så hela tiden, men ni förstår kanske vad det är jag vill säga. Det är inte det att jag inte vill jobba eller stå utanför samhället. Men ibland blir det bara för mycket. Bägaren rinner över. När det inte finns en enda lugn stund över utan man är hela tiden på väg från den ena saken till den andra. Jag vet inte hur det är med er andra men jag pallar inte att ha det så här i längden. Jag behöver lugn och ro för att orka och jag skäms inte för att säga det.

Men nog om detta. När jag då har en stund över, ja då tränar jag gärna eller planerar och håller på med mina bilder. Brukar även försöka sticka men just nu är jag för uppe i varv för att ha nog med ro att sitta med en stickning. Men i dag fick jag en liten stund över och då satte jag mig med mina bilder.  Tänk att få dessa guldstunder att få vara kreativ - dom är verkligen guld värda!

En av de bilder jag satt med i söndags.

Nu är det dags att göra dagens sista ryck och skjutsa till keramiken. Sen tänker jag inte göra något mer vettigt i dag. 

Ha det gött!

19 oktober 2015

Här finner jag ro.

Det kan väl knappast ha undgått någon som följt mig här inne, att jag har en plats där jag trivs något alldeles förträffligt. En plats där jag ofta hämtar kraft och får tankarna att bli klarare. En plats där jag lugnar ner mig själv men även fyller på mina energidepåer. En plats som jag älskar och där jag känner mig trygg. En plats där jag bara är och där jag låter mig vara. Och hör och häpna, det är inte stugan - som i och för sig uppfyller allt jag tidigare nämnt - utan det är skogen som är platsen.

Skogen som jag tidigare har varit lite smårädd för. Rädd för det som finns där som jag inte ser. Det där okända som man inte vet vad det är. Skogen som jag inte har förstått tjusningen med att vara i om man inte tränar. Men så plötsligt hände det. För några år sedan såg jag skogen med andra ögon. Nästan som om någon gläntade på en dörr, gav mig tillträde och lät mig för första gången verkligen se det som alltid funnits framför mina ögon men som jag varit för blind för att se.


Från den dagen har skogen varit min tillflyktsort. En plats där jag andas fritt och njuter av att vara. En källa där jag får utlopp för mina tankar. Och även på senare tid, en källa där jag får utlopp för min kreativitet. Det är kanske inte så konstigt att jag har en förkärlek att ta mina bilder ute i naturen och då framför allt i skogen.

Jag är så glad att jag fick upp ögonen den där dagen och att jag hittat en plats där jag finner ro.

Ha en fin kväll!

18 oktober 2015

Vad jag pysslat med idag.

Oj, vad den här dagen har sprungit iväg måste jag säga. Och egentligen har jag inte gjort ett dugg vettigt - mer än att tagit det lugnt. För även om jag inte planerat att ta det lugnt så var det vad kroppen behövde och då var det bara att lyssna.

Vad har jag då pysslat med? Ja inte har jag tagit till vara på det fina vädret ute precis. Nej, jag får väl erkänna att jag mest suttit framför datorn..... Har fastnat i Photoshop och upptäckt det roliga med att skapa en bild av många bilder.

Det är så häftigt att försöka få fram en viss känsla när man lägger ihop några bilder man tagit och gör dem till en bild. Lite som att måla en tavla fast man inte målar med penslar och färg utan med bilder. Nedan visar jag en av de bilder jag suttit med idag.


 Ha det bra!

Besviken.

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Inte som man planerat och sett fram emot. Starten på den här söndagen blev tyvärr just så.

Hade planerat in med en fotokompis och en modell att vi skulle ut nu på morgonen och ta höstporträtt. Vad händer? Jo jag vaknar i natt med världens ont i magen. Har ingen aning om vart det kom i från men resultatet blev att jag låg sömnlös med en mage som värkte konstant. Fick nog till slut och gick ner i soffan och lade mig och kollade på klipp på SVT Play. Lyckades somna vid halv fem men när jag vaknade lite efter sju var jag inte människa. Och magen gjorde fortfarande ont :(. Lita på att jag var besviken när jag insåg att jag det inte skulle bli någon fototräff för min del.

En dag för reflektioner.....

Ingen egentlig katastrof men när man verkligen sett fram emot något och det inte blir av - ja då blir man lite ledsen och besviken.

Dags att försöka rycka upp sig och göra det bästa av dagen.

Ha det bäst!

17 oktober 2015

Något roligt vi gjorde tillsammans.

Jag har ju lyckats ta mig ut tillsammans med kameran två kvällar i rad nu. Har gått och tänkt länge att jag ville ut och fota i kvällsljuset nu innan alla löv trillar av och då kändes detta som en bra vecka att ta tillfället i akt.

I förrgårkväll fick jag med mig Emma ut i skogen och vi fick en riktigt mysig stund tillsammans. Vill så gärna att hon ska tycka om att vara i skogen men detta kan jag ju så klart inte bestämma. Men om man gör något roligt tillsammans så kanske chanserna är goda.

Vi kånkade med oss kameraväska och stativ och den här gången fick Emma ta bilder på mig. Hon tyckte det var skoj och hon var riktigt duktig. Lite hjälp fick hon så klart men hon fixade och trixade och löste mycket själv.

Så i dag visar jag bilder av mig själv i den miljö jag trivs som allra bäst.

Bild 1, 3 & 4 - fotograf: Emma.




Naturligtvis var vi tvungna att toka oss lite också ;)

Nu gäller det att ta tillvara på finvädret som ska vara över helgen.

Ha en fin lördag!
Kram Carina.

16 oktober 2015

Ett magiskt ögonblick.

Vissa dagar börjar onekligen bättre än andra och idag måste jag säga att denna fredag gjort just det. En vidunderligt vacker höstmorgon med dimma och solen som sakteliga började sin dagsresa upp på himmelen. Och när man då bor nära älven måste man ju rusa ner med kameran innan man skjutsar till skolan. 






Och som om detta inte vore nog. Under morgonens löppass i skogen. Halleluja säger jag bara. Alltså det skådespel naturen bjöd på då den så sakteliga vaknade till liv efter en frostnupen natt - det går nästan inte att beskriva. Men om ni föreställer er solen som strilar mellan träden. Dimman som gör att  det blir det där magiska ljuset och att man ser strålarna. Frosten som glittrar och sakta tinar upp när solens strålar värmer. De orange- och gulfärgade löven på marken. Vackert så det nästan gör ont i hjärtat. 

Men det mest magiska. Ja, det hände när jag kom springande uppför en långsluttande backe. Plötsligt där ur dimman kliver det ut ett rådjur - en hind skulle det visa sig - och ställer sig på vägen, stannar upp och tittar på mig. Och strax bakom henne kommer det två små kid och även dom ställer sig och tittar på mig. 

Jag vet inte hur länge vi stod och betraktade varandra -  det kändes som en evighet. Till slut fick dom vittring på mig och vände sig sakta om och sprang tillbaka in i skogen. Men när dom stod där i dimman och vi tittade på varandra - ja det var verkligen ett magiskt ögonblick som jag är tacksam över att kunna lägga till mina samlande minnen. 

Dags att släppa ut och rasta hårbollen. 

Ha en fin fredag!


15 oktober 2015

Att ta sig tiden att stanna.

I dag när jag varit ut på ett litet fotouppdrag så satt jag där i bilen och funderade när jag for hem. Tänkte på massa saker och framför allt på hur jag alltid ser mycket och tänker på hur fint det är och här skulle jag vilja stanna till en stund.

Oftast stannar jag inte till utan stressar vidare men inte i dag. I dag tog jag helt sonika och körde åt sidan, tog med mig kameran och klev ur bilen. Och jag fick mig allt en härlig stund där i höstsolen. En stund när jag bara var i nuet och inget annat existerade. Tror det är viktigt det där, att ta sig tiden att stanna.






En skön stund mitt på dagen och man kunde ju tro att jag skulle vara nöjd men nja... Fram emot kvällen drog jag med mig Emma och kameran ut i skogen. Vilken mysig stund vi fick. Vi fotade, pratade och njöt av solens sista strålar. Och bilderna från denna kväll kommer någon annan dag.

Älskar att vara ute i skogen.

Trevlig kväll!

14 oktober 2015

Att kunna andas igen.

Visst hade jag på känn att det inte var så bra med ryggen men att det skulle vara riktigt illa - det hade jag nog inte trott. Sned i bäckenet, låsningar i ländryggen och i bröstryggen, sneda axlar & skuldror + en hållning som inte var av denna värd. Ja, så löd domen i dag när jag var hos osteopaten.

Inget farligt utan det går att rätta till så klart och jag måste säga att det var skönt att få "bevis" på att känslan i kroppen har varit skum. Så det blev en massa tryckande, ryckande och knäckande + ett återbesök om två veckor samt en sträng förmaning att inte träna på några dagar och absolut inte städa :). Det förstnämnda kommer bli jobbigt men det sista - ja det överlåter jag med varm hand till övriga familjen :).

Så nu är man så där lagom mörbultad i kroppen och lite yr i bollen men det är så himla skönt att kunna andas igen.

Och eftersom jag skulle ta det lugnt (hade styrketränat innan jag gick till osteopaten) så blev det till att hänga med liten kanin och att fördriva tiden med att redigera. Emma följde med en kompis efter skolan så egentiden satt fint. Fick undan en del bilder från min höstfotografering med junior och satt sen och pillade med bilden nedan. Det ser inte mycket ut för värden men det ligger en hel del redigering bakom den här bilden.



Nu dags att stänga ner, göra eld i kaminen och njuta av att kunna ta djupa andetag.

Ha en fin kväll!
Kram Carina.

13 oktober 2015

Korv med bröd.

Herregud vilken dag det varit. Segt på jobbet. Hem och träna med en rygg och ben som inte funkade optimalt. Hämta Emma och en kompis som följde med från skolan. Försöka bli vän med kaninen som skyr mig som pesten efter att jag både lyft honom och försökt få på honom selen i går - fy mig! Fixa middag för att sen hamna på barmarksträning med en massa 07:or.

Det senare hade jag inte riktigt tänkt mig. Hade mer sett fram emot att få någon timme för mig själv här i kväll men så blev det inte. Kompisen som skulle gå på träningen ändrade sig och då ville inte heller Emma gå. Så då fick mamman rycka in och agera träningskompis. Så i kväll har jag lekt Korv med bröd (en slags kull), kört spänst och lite intervaller mellan lyktstolparna. Nöjd dotter = nöjd mamma.

Hade velat redigera en massa bilder i dag. Fann inte riktigt tiden men ett par bilder från i går hann jag med att redigera. Att detta kan vara så himla roligt. Önskar verkligen att jag hade mer tid att lära mig mera. Men tiden kommer - så småningom.


Ha en fortsatt fin kväll!

12 oktober 2015

Dagen då solen äntligen tittade fram.

Så blev det då en ny vecka och en ny dag. Vanligtvis tycker jag att måndagar är dom värsta dagarna men jag måste säga att jag haft en synnerligen bra måndag. För det är ju synd att klaga när solen skiner och det är en alldeles strålande höstdag. Och när man kan sätta sig en stund på farstukvisten och läsa i sin bok - ja då tycker jag livet är särdeles skönt.

Har ju gått och väntat på solen då jag haft några bilder jag ville ta innan höststormarna kommer och blåser ner de färgrika löven som pryder träden just nu. Lite oroad har jag varit att jag inte skulle hinna med dessa bilder. Men i dag efter skolan drog vi till den där speciella grusvägen som slingrar sig genom platsen jag tycker så mycket om.

Modellen skötte sig ypperligt och jag fick allt mina bilder bland höstfärgerna. Sen hade jag tänkt ta en speciell bild i en fallfärdig lada. En bild jag gått och tänkt på ett tag och i dag skulle det bli av. Problemet var bara att när vi kom till ladan hade den fallit färdigt så att säga. Den hade rasat ihop och vi vågade oss inte in så det blev till att improvisera i stället. Inte den bild jag tänkt men jag tror att den vi fick blev minst lika bra. Så nu blir det till att leta reda på en ny lada och ta bilden innan den ladan rasar ihop.

Så bilderna jag visar i dag kommer naturligtvis från dagen då solen äntligen tittade fram.



Förutom att fotografera har jag mest tagit det piano. Vilodag från träning och det var väl tur för ryggen är minst sagt sned. Har haft ont lite till och från och försökt fixa det själv men när jag såg mig själv i spegeln i dag var det bara att bita i det sura och beställa en tid för att knäcka rätt eländet. Det är bara att inse att vissa saker kan man inte fixa själv och vissa saker ska man ta tag i direkt och inte gå runt och vara halvrisig och tro att det ordnar sig. Men, men på onsdag är jag förhoppningsvis betydligt mer balanserad i kroppen. 

Nu hög tid att försöka få den lilla att sova. 

Ha det bra!

11 oktober 2015

Tid att redigera & fortsätta på ett projekt.

Ja den här söndagen har jag sannerligen inte varit som en duracell-kanin och farit runt i vanlig fart. Nej, i dag har jag varit trött och tillåtit mig att vara det. Kroppen har fått ta det lugnt och i stället är det sinnet som fått jobba.

Och attans vad skönt det är att kunna ta sig den tiden. Att sitta framför datorn och redigera dom där bilderna som bara ligger och väntar. Nu har jag ju inte på långa vägar hunnit med alla bilder men jag har ändå kommit en bit på väg och det känns väldigt bra.

Sen har jag ju mina små fotoprojekt som ligger och väntar på att få genomföras. Har gått och väntat på solen i flera dagar nu då den behövs för en serie bilder jag vill ta. Tyvärr har den inte kommit fram i dag som utlovat men jag hoppas att jag hinner ta bilderna i början av veckan i stället.

Men även om solen lyser med sin frånvaro så har inspirationen funnits för att utöka ett projekt jag håller på med. Och visst är det bra när man kan återanvända en vissnad bukett som man fått av en fin vän och få till de där bilderna man haft i huvudet.

Blommor som är lika vackra fastän dom vissnat.

Nu ska nog kroppen få rastas lite också innan mörkret faller. Känner jag mig själv rätt så kommer jag bli alldeles för rastlös i kväll annars :).

Ha en fortsatt fin söndag!
Kram Carina.

10 oktober 2015

Lördagsutflykt.

I går fick vi en förfrågan av vänner om vi inte skulle ta och göra en utflykt på lördag (i dag). Självklart ville vi det och vi bestämde oss för att ses vid lunchtid och äta medhavd lunch i det fria.

Så i dag for vi mot Staberg för att gå upp på Stabergs klack. Och oj vilken skog och vilka stigar! Och vilka "berg" för barnen att klättra upp på. Och att sen få sitta med en vidunderlig utsikt över Runn och äta sin lunch - korv med bröd och en kanelbulle till efterrätt - med fina vänner - ja då känner man sig tacksam och tillfreds med livet.








Det behövs ju inte mer än att göra små utflykter tillsammans. Det är ju sådana stunder som jag själv kommer mest ihåg från när jag var liten - när familjen gjorde saker tillsammans. Och särskilt viktigt tror jag det är att göra sådana här saker i dag - med tanke på det samhälle vi lever i och barnen växer upp i. Jag tycker det är viktigt att vara ute i naturen och lära sig uppskatta det enkla. Det behöver inte vara en massa häftiga prylar hela tiden. Man behöver inte vara uppkopplad mot nätet hela tiden. Lär man sig att känna harmoni och uppskatta och se möjligheterna i det som naturen har att ge, så kommer man få en bra start i livet. Det är i alla fall min filosofi. Så tack bästa familjen Bingman för att ni tog oss med på en alldeles förträfflig lördagsutflykt.

I övrigt har det inte blivit så mycket mera. Ett tidigt pass på rullisarna blev det i morse och när vi kom hem från skogen var det städning av kaninbur och krattande av gräsmatta som stod på agendan. Många timmar ute alltså - det gillas :).

Nu är det hög tid att hoppa ur ulltröjan och långfillingarna (jo då, dom kom på i dag) och kanske, men bara kanske, göra något vettigt.

Ha en fortsatt bra lördag!

9 oktober 2015

Kunde inte låta bli.

Vilken fredag jag har haft, den bästa på väldigt länge. Och det var välkommet och mycket efterlängtat.

Vad är det då som gjort denna fredag så speciell? Jo, började med ett distanspass löpning i skogen. Helt fantastiskt var det. Jag säger bara: höst! I löv it!! Det finns verkligen inget bättre än att springa i skogen på hösten. Alla färger. Den klara luften. Gud så härligt det är. Och när benen är hyfsat pigga - då är det bara härligt.

När jag sprang där i skogen tänkte jag på det där objektivet jag suktat efter ett bra tag. Hittade ett begagnat ex på fotoaffären här i stan härom dagen. Har gått och funderat några dagar och där i skogen bestämde jag mig. Fanns det fortfarande kvar på hemsidan när jag kom hem så skulle jag åka ner till affären.

Och visst fanns det kvar så jag for ner på stan och kom sen hem med ett objektiv. Och vilket fynd jag gjorde. För visst måste man säga att det är ett fynd när man köper ett objektiv som nästan nyss kommit ut på marknaden, som är i stort sett omöjligt att få tag i begagnat, visar sig vara i nyskick och att man får köpa det till nästan halva priset.

Visst fick jag (som vanligt) lite ångest över mitt inköp när jag kom hem. Men efter en runda med kameran och objektivet här hemma så bestämde jag mig för att inte ha någon ångest. Objektivet levererade verkligen och skärpan är lika bra som mitt kära Sigma 50 mm. Så nu ska jag bara vara glad. Bilderna nedan är från testrundan.







Självklart var jag ju tvungen att testa att fota vår lilla hårboll och han var väl så där nöjd när jag satte kameran i fejan på honom.


Nu ska här njutas av fredagskvällen och att det är helg!

Ha det bra!